Det susar i säven

Så fort det är minst femti mil till närmaste medmänskligt support så blir jag och dottern sjuka. Alltså ligger vi här nu febriga, snoriga och med ont i halsen. Har jag iaf. Dottern ligger och hostar och snorar så jag får anta att hon känner sig ungefär likadan. Ja, det var dagens i-landsgnäll.

Men vi hade det helt underbart i Göteborg hos Susan! Och vi fick vara härligt mycket med Malla och hennes två söta grabbar, samt träffa en väldigt höggravid faster Titte över en mysig fika. Middagarna hemma hos Susan var fester varje kväll och extra roligt tyckte Isabella att det var när Solaleh var med. Hon är helt tokig i Sollan. När Susan sa att Sollan skulle komma på middag sprang Isabella till fönstret och stod där och ropade: "Fortare, fortare Solaleh!" Otroligt gulligt.

Besök på Universeum hann vi också med. Där fastnade Isabella framför allt vid den lilla poolen med en rocka i. Där stod hon och ropade (i nån halvtimme...): "Nej, nej rockan, kom inte hit och ät upp min tröja!" Vad får hon saker ifrån? Hajar och korallrev med "Nemos" i var också poppis. Själv uppskattade jag mest aporna i regnskogen. Dom hoppade omkring fritt därinne och satt plötsligt bara ett par decimeter ifrån oss. Svårt att motstå impulsen att plocka med sig en sån söting hem :) Men Susan som visst känner mig väste bestämt att jag skulle låta bli apan...

Patriks erbjudande om stiliga män, god mat och fest förflyttades framåt till nästa besök i stan, och jag måste medge att det kändes helt ok. Annars hade jag nog hört av mig lite tidigare än dan innan vi skulle åka hem. Fast sen ångrade jag mig förstås, haha.
Trist att det inte blev någon möjlighet att träffa Janice, men desto större anledning att snart åka tillbaka till Göteborg.

Men, nu är vi hemma och här är allt som vanligt. Men med tanke på de funderingar F kom med igår, och min "kontring" så känns det som om ett par beslut han kommer att ta så småningom kommer att påverka hur min framtid ser ut. Förändringens tid kan komma även till en byhåla som denna.