Those were the days

Varje gång jag kommer in i ett hotellrum och ska städa det så slås jag av rummets lukt. I många rum luktar det alkohol som trängt ut ur mänskliga porer, en doft som påminner mig om svek, ouppfyllda önskningar och fyllekonflikter. I en del rum är lukten av barnblöjor starkast.

Idag när jag klev in i ett rum slogs jag på mindre än en sekund tillbaka till den första sommaren jag var på Jersey. Jag tror att det var en doft av heltäckningsmatta blandat med frukostflingor och en viss parfym som gjorde det.
Sommaren på Jersey. Jag var 16 eller 17 år. Djupt förälskad i min pojkvän Christer, som var i London under tiden. Han gjorde av med hela sin reskassa på att ringa från telefonautomater till mig och vi sa femtio gånger "jag älskar dig" till varandra varje gång han ringde. Och så samtidigt kvällarna på Jersey. Jag hånglade säkert med 15 killar under sommaren, och förälskad mig även djupt i Paul, vakten på Kensington Inn. Han var säkert 30 och vi hånglade på stranden och han tyckte att jag var det vackraste han sett. Det var jag också. Jag var ung, mörkbrun av solen, lycklig, förälskad i livet och alla killar jag mötte, drack lagom mycket Malibu and Coke på kvällarna och hade fina sandaler till mina skira klänningar.
Jag blev intryckt i hörnan på toaletten på Kensington Inn av de lokala brudarna. De hotade att skära upp ansiktet på mig om jag inte gav fan i deras killar. Det hände flera gånger. Det sket väl jag i.
Jag åkte Jaguar, cabbat och frotterade mig med fler Ferraris och Lamborghinis än jag ens sett i hela mitt liv sen.
Jag dansade på klubbarna, varje kväll. Det var de absolut roligaste fem veckorna i mitt liv.
Jag såg en strippshow och kom in på alla ställen jag var alltför ung för.
Herregud, vilka minnen. Jag var stor då, och livet var mitt!