And the dirt still stains me

Det måste vara flera dagar sen jag skrev ett blogginlägg. Jag har i alla fall hunnit vara på stranden tre gånger. Dottern är tokig i att bada och det har varit ljuvlig väder. Sandstränderna här på ön är så fina, och barnvänliga. Långgrundt (hur stavas det?) och varmt i vattnet.

Igår jobbade jag på Lundell-konserten i ruinen. Det var skönt att inte vara det minsta stissig över att träffa honom. Kvällen flöt på bra och jag kunde se det mesta av konserten, ganska långtråkigt med dom gamla vanliga dängorna man hört förr. Men visst kan man behöva påminnas och känna "Gott att leva" dunkas in i kroppen lite då och då. Det var skön stämning och en bra konsert.

Efter konserten var jag uppe i varv och harmonisk, ok lycklig. Stannade på Hamnpuben där jag visste att F var och det blev en riktigt rolig kväll. Träffade stjärnorna på den här natthimlen och fixade att vara social på ett löjligt bra sätt. Om jag får säga det själv.
Hånglade lite med en charmerande tatuerad helpiercad sötnos. Att han var en liten pojkvalp kan ju inte hjälpas, man får ta vad som erbjuds här i Byhålan. Eller kanske snarare vad som jagas, haha. Stackars lille pojk. Men det var uppfriskande.
Efterfest bjöds på hamnkontoret med tillhörande cykelhjälmar på, till vodkan med "spä"...
Mitt goda humör har hållt i sig hela dan idag och det är fan bara att tacka och bocka.

Jag är så glad för att jag stött på V på facebook. Vi har inte hörts på tio år men nu har vi äntligen fått kontakt igen, kul. En jättegullig tjej.